Sommargolf på Schloss Krugsdorf

Vi var på sommarresa i Tyskland. Bilen var tankad, golfklubborna i bagageutrymmet, och vi var redo för två veckors golf i det härliga sommarvädret söder om gränsen.

Efter en trevlig vecka i Hamburg-området var vi redo för en ny destination, så vi sökte på internet och kontaktade Happydays, där vi fick en utmärkt service och ett bra erbjudande om en slottsvistelse med fri golf nära gränsen till Polen, 30 km från Stettin, där det efter murens fall har byggts upp flera nya golfbanor.

Schloss Krugsdorf
Vi satte kursen genom det tidigare östtyska landskapet, som kännetecknas av mer orört landskap, längre avstånd mellan städerna och färre vägskyltar - men vi körde tålmodigt runt och hittade vår destination utan problem, vilket visade sig vara det vackraste slottet.

Vi checkade in, tilldelades ett rum i tillbyggnaden mitt emot slottet, det mest läckra dubbelrummet, stilfullt inrett och enligt min åsikt vackrare än själva d'Angleterre. Vi kände oss verkligen välplacerade och redo för ännu mer golf och trevnad.

Slottet köptes av en holländare efter murens fall, det är nu vackert restaurerat och har blivit en plats för bröllopsfester varje helg. Det har anlagts en 18-håls golfbana med tillhörande träningsfaciliteter.

Golf
Banans charm framträdde vid närmare bekantskap. Jag har det så att jag gärna spelar en bana flera gånger och får kännedom om de olika utmaningarna på banan. När man bara spelar en enda runda blir det ofta lite slumpmässigt vad man tycker om banan. Här finns gott om plats, breda fairways och relativt platt terräng. De första två dagarna var banan inte i optimalt skick - särskilt greenerna var långa, men sedan klipptes de, och helhetsintrycket blev mycket bättre. Jag kan varmt rekommendera platsen för en trevlig vistelse i spektakulära omgivningar, och jag måste också betona en absolut tillgång på platsen, nämligen den engelska tränaren: Nige German!

En av dagarna hölls en demonstration på träningsbanan - ett företag vid namn EdelMetall - vilket naturligtvis väckte vår nyfikenhet, så vi frågade mer om det i receptionen, och då kallade de på tränaren. För det första tyckte jag det var roligt att han hette German i efternamn och arbetade i Tyskland. Vilka är oddsen för det? Nige är en typ som Ivan Buckley (VGC:s tidigare tränare), och jag hade genast lust att köpa en träningslektion av honom.

Nu måste jag kanske berätta att jag började på VGC när Ivan Buckley var tränare, och jag har fått otaliga träningslektioner av honom. Det speciella var hans sätt att undervisa genom att skapa bilder som hade mening för mig och fick mig att få det att fungera. Och det var precis samma sak med Nige. Jag sa till honom att jag ville lära mig att slå längre med min driver (som jag älskar), och då bad han mig (naturligtvis!) att slå med en 7-järn, ha ha. Men han beskrev mitt problem som kycklingvinge och bad mig svinga som om jag höll en bricka med champagneglas - naturligtvis utan att spilla. Voila, det fungerade! Han instruerade mycket enkelt - inte fem saker på en gång, men ett par saker som jag kunde göra bättre. Det betyder att jag inte blir förvirrad utan känner att jag vet vad jag ska fokusera på. Det gav mening - jag kände att jag hade fått något (för pengarna) som jag kunde ta med mig på banan.

Efter lektionen och noggrann testning av alla EdelMetalls olika järn och klubbor gick vi tillbaka för att spela 18 hål. Jag hade inga förväntningar, för efter en lektion brukar ingenting fungera. Men jag fick 40 poäng - för sjutton, det var roligt. När vi kom in i baren efter rundan träffade vi Nige som åt tillsammans med kollegorna från demo-arrangemanget, och han blev jätteglad (å mina vägnar), och då var det dags att ta en fånig bild.

Jag kan rekommendera Schloss Krugsdorf som en härlig plats att njuta av golf. Och ta gärna med vännerna. Det finns gott om plats, och om ni inte vill spela finns det bra träningsfaciliteter och inte så många golfare. Det ligger en liten stad i närheten, Pasewald, men det händer absolut ingenting, så det finns bra förutsättningar för att koppla av och fokusera på golfen.

Text och bilder: Vian Hviid