Fettisdagen, fastlagsdagen eller semledagen

Kärt barn har som alltid många namn och denna högtid är inget undantag. Också bakverket som hör till dagen har många namn: Hetvägg, fettisdagsbulle eller fastlagsbulle och idag säger vi som oftast semla. Hetvägg är ett gammalt sätt att servera sin semla och sättet att äta sin semla i varm mjölk har varit vanlig i Sverige sedan 1700- talet och många tycker fortfarande att det är just så här en semla ska avnjutas!

Fettisdagen som i år infaller den 4 mars, denna korta men naggande goda högtid har sin egen historia, men det tycks vara så att vi endast har plockat ut guldkornet och låtit semlan, denna gräddiga lilla skapelse symbolisera sedvänjan. Här kommer lite mer fakta om du vill utöka dina kunskaper.

Fettisdagen är den tredje dagen i den kristna traditionen fastlagen som infaller 47 dagar före påsk. Fastlagen infaller före fastan och varar i tre dagar med start på fastlagssöndagen (köttsöndag). Därefter kommer blåmåndagen (fläskmåndagen eller korvmåndagen) och sist kommer fettisdagen, som förr i tiden kallades för den vita tisdagen. Namnet fettisdag är en sammansättning av ordet fet och tisdag, där fet syftar på all god man brukade äta på fettisdagen.  Det finns belägg för att ordet har funnits sedan år 1594.

I Sverige har det blivit en tradition att äta semlor på fettisdagen. En semla är en vetebulle där man skär av ett lock på ovansidan, bullen gröps ur och man fyller mandelmassa i botten och toppar med vispgrädde. Locket läggs sedan på och pudras lätt med florsocker. I Norge och Danmark har fastlagsbullarna sylt istället för mandelmassa, och ibland fylls de med vaniljkräm. I södra Tyskland och Österrike äter man faschingskrapfen, bullar fyllda med aprikossylt.

Fettisdagen betraktades på många håll som en brytningspunkt mellan vinter- och sommarhalvåret, och det kan ju verkligen vara värt att fira. Fettisdagsgubbar är en annan gammal sed knuten till fastlagen i många trakter, bl.a. i Alfta i Hälsingland. I södra Sverige och i svenska Finland har man uppträtt som låtsasbrudpar eller framfört små skådespel.

Karneval före fastan

En karneval är en festival som äger rum före påskfastan. Flera karnevalsorter blev under 1800-talet särdeles berömda för sina grandiosa och på turismen inriktade karnevaler, bl.a. Nice, Köln, New Orleans (Mardi Gras), Santa Cruz de Tenerife (Spanien) och Rio de Janeiro. Italienska carnevale kommer troligen från medeltidslatinets carnelevare eller carnelevale, vilket betyder just – ta bort kött.

Vart kommer traditionen med fastlagsris ifrån?

En förklaring kan vara en sed från 1600-talet där husfadern risade familjemedlemmarna på fettisdagen eller långfredagens morgon med ett björkris. Det skulle vara en symbolisk påminnelse om Jesu lidande och risningen har även påståtts vara lyckobringande. En annan förklaring kan vara att det är påskriset som blivit en sedvänja under hela fastetiden.

Spå fastlagsväder

Genom att studera vädret under de tre dagarna i fastlagen kunde man få reda på hur skörden skulle bli under året. Långa istappar på fastlagsnatten var ett gott tecken, då skulle stråsäden och linet bli långt. Spannmålsskörden skulle också bli bra om fastlagsdagarna var klara, torra och soliga. Om det töade på fettisdagen så att det blev takdropp, skulle korna mjölka bra under sommaren och lika stora som dropparna var så stora skulle sädeskornen bli.

Vi på Happydays önskar dig en trevlig fettisdag!