De flesta människor över 30 år kommer ihåg den 9 november 1989: Det var dagen då muren, den mest påtagliga delen av järnridån, tillintetgjordes efter att ha isolerat den östtyska befolkningen i en kontrollerad ”bubbla” i 28 år. Murens fall var fredligt och jubelscenerna från Brandenburger Tor har gått till historian som en symbol på frihet och gemenskap.
Vad var det som hände egentligen?
DDR såg dagens ljus år 1949. Staten skapades i östra Tyskland efter andra världskriget under den sovjetiska ockupationen, samtidigt med att Västtyskland utropades till staten BRD. Redan från början var förhållandet mellan de två tyskstaterna ojämlikt: Sovjet hade utarmat Östtyskland på produktionsapparater efter kriget och lösningen blev då att driva staten med en stram planekonomi som med tiden oundvikligen ledde till ett ekonomiskt sammanbrott. I spetsen för det strama styret stod SED, statens socialistiska parti.
Låga löner och brist på mat gjorda att östtyskarna mer än någonsin ville fly till det mer välbärgade Västtyskland. Samtidigt hårdnade läget, och både yttrings- och religionsfriheten inskränktes – vilket gjorda att det fria Västtyskland verkade ännu mera lockande.
Det var bara genom Berlin man kunde ta sig någorlunda smärtfritt över till Västtyskland. Och 1961 hade så många östtyskar rest genom flyktkanalen, att den slutligen blev blockerad: Det var augusti månad då den östtyska ledningen skickade soldater ut längs med gränsen och innan året var slut, stod betongmuren som en flera ton tung kil mellan öst och väst.
DDR: Fängelse, utopia och fäderland
Muren skilde inte bara öst och väst åt – den skar brutalt ner genom familjer, vänner och förälskade par. Bakom den levde en östtysk befolkning som blev mer och mer isolerad, kontrollerad och bestraffad. Om muren var fängelseväggen så var STASI de alltid närvarande – men osynliga – fångvaktare som stod redo att anmäla alla dem som uttryckte sig negativt om staten. STASI-agenterna kunde vara din kollega, din bästa vän eller din granne. Du kunde inte lita på någon och för att undgå arbetsläger, gripande eller tortyr så skrämdes folk effektivt till tystnad och ingen vågade kritisera systemet.
Målet var en auktoritetstrogen stat utan kriminalitet, arbetslöshet och hemlöshet. Ett utmärkt ideal – men bara på pappret. Kvar stod en vakuumförpackad befolkning som ideligen tittades sig nervöst över axeln, så avskärmat från resten av Tyskland att barn födda efter att muren var rest upplevde DDR som ett eget land. Ett fäderland. Men ett fäderland som störtades i november 1989 och avslöjade en värld som var ny och okänd.
Långt ifrån ett avslutat kapitel
Att vänja sig vid ett nytt och större land är svårt. Och att vänja sig vid att uttrycka sin mening utan frukt för bestraffning är en omvälvning. Också för alla dem som kände till båda delarna före muren – och som 1989 fick tillbaka allt.
Gemensamt för båda grupperna är de frågor som dröjer sig kvar: Vad visste STASI om mig? Vem högg mig i ryggen? För historien är inte över på långa vägar: STASI-arkivet skapades 1992 och sedan dess har 3,2 miljoner östtyskar begärt tillgång till information. Bara i fjol, 2018, begärde över 40.000 östtyskar tillgång till arkiven, och över generationer önskar familjemedlemmar att få reda på hur och varför ödet formade sig som det gjorde för deras förfäder.
Det kommer att ta lång tid innan ärret genom Berlin är läkt.
Så firas 30 års gemenskap
I år har det gått 30 år sedan murens fall. Och det firas stort – inte bara i november, men genom hela 2019 markeras murens fall och östtyskarnas kamp för demokrati och återföreningen av Tyskland.
Historian skildras och gemenskapen hyllas i alla konstens former: Teaterföreställningar, sportevenemang, utomhus biografevents, museumsutställningar, guidade rundvisningar, föredrag, dansföreställningar, stand up och marknader fyller Berlins gator och scener. Folk från hela världen reser hit för att vara med – kommer du också?
Få överblick över festligheterna här:
Upptäck historian på egen hand
Du kan också välja att gå på upptäcktsfärd i historian på egen hand: Besök Brandenburger Tor och stanna vid Bösebrücke där de första östberlinarna gick över gränsen den 9 november 1989. I Bernauerstrasse kan du se minnesplatsen för Berlinmuren och utomhusgalleriet East Side Gallery där 1.300 meter av muren är bevarad och år 1990 smyckades med konstverk av konstnärer från hela världen.
På museet Berlin-Hohenschönhausen väntar också en stor historisk upplevelse – i lokalerna som på den tiden fungerade som STASI:s häktesförvar. Här är det flera tidigare fångar som nu står för den guidade rundvisningen i den välbevarade, autentiska byggnaden.
Museet vid Checkpoint Charlie – den mest kända gränsövergången mellan öst och väst är platsen för dig som vill höra om muren i bilder, film och otaliga andra effekter. Avsluta din temasemester med ett besök på ett av Tysklands mest berömda museer, DDR-museet på Karl Liebknecht-Strasse, som sägs vara ett av världens mest interaktiva museumsupplevelser. Här får du en mycket levande inblick i hur livet hos en vanlig familj i DDR såg ut när det begav sig.
Hotellet till din semester hittar du här – trevligt nöje!
Källa: Tagesspiel.de, Berlingske.dk, Visitberlin.de